LÄS MER:        Historik Pälsvård Rasstandard Flygblad om foxterriern att ta ut på din skrivare

Den strävhåriga foxterriern   som familjehund ...eller kanske familjemedlem är en bättre och mera passande beteckning.    Detta förutsätter naturligtvis att man vet eller försöker sätta sig in i hur hunden/valpen skall uppfostras och hanteras, från den allra första dagen den adopteras av sin nya familj. Foxterriern är ju en ras med blandat renommé, delvis som en följd av alltför stor populäritet under 1940 - 50- talet då den blev sönderavlad, men också som en konsekvens av bristande uppfostran.    Foxterriern är ju ursprungligen - och enligt mångas uppfattning fortfarande först och främst en jakthund med ett starkt psyke som ej ger upp i första taget. Detta präglar också hundens beteende i andra sammanhang. Den är nämligen otroligt envis och vill så länge det är möjligt försöka få sin vilja igenom. En hund skall vara en ljuspunkt i vår tillvaro, inte en belastning, som den lätt kan bli om den blir fel behandlad.    Vill man ha en trevlig hund, vilket man bör inrikta sig på, inte minst för hundens egen trivsel, måste man ha riktlinjer. Från den minut valpen anländer till hemmet måste man visa att det är husse/matte som bestämmer och att protester inte lönar sig.    Det jag vill påpeka här, är att om man vill ha en vek, medgörlig hund som inte kräver mycket uppfostran eller disciplin, skall man nog inte ha en foxterrier. Foxterriern är intelligent och klipsk, full av impulser och humor. Märker den att husse eller matte har svagheter kan jag garantera att hunden upptäcker och utnyttjar dessa. Vill man äga en strävhårig foxterrier, skall man komma ihåg att det är en ras som ställer krav på sin omgivning. Den vill vara med i familjen och älskar att leka och promenera. De flesta tycker om att simma och att vara aktiva på andra sätt. Det är en hund med massor av energi som måste få utlopp. Foxterriern är intelligent och tycker om att lära sig saker, men oftast på sina egna villkor.    Den älskar som sagt att leka och strävhårig foxterrier tycker som regel mycket om barn. Kanske för att dessa är de enda i familjen som har lika mycket energi som hunden själv - men den måste, som sagt, få tillfälle att vara i fred och få lugn och ro när den själv vill det.    Har man inte tid för lek, promenader, kamning. borstning och litet dressyr, och om man inte är utrustad med tålamod och självkontroll - då skall man inte skaffa sig en foxterrier. Konsekvent behandling, ris när det behövs och ros när hunden varit duktig, en fast hand i kombination med respekt för hunden och dess egenheter - det gäller vid kontakt med människor och lika hög grad för en god relation mellan hund och hundägare. Köper man en 8-10 veckors valp har man enorma möjligheter att skap den hund man vill ha och umgås med under följande 10-15 år. En rätt behandlad strävhårig foxterrier är enligt mina erfarenheter den trevligaste hund man kan tänka sig. Utdrag ur "Att ha", Den strävhåriga foxterriern som familjehund av Geir Flyckt-Pedersen